Bidrar ansiktsmasker till dödsfall i COVID-19?
2021-03-22
Den vanligaste dödsorsaken vid influensa är lunginflammation. En del läkare hävdar att ansiktsmasker ökar risken för lunginflammation.
Det är uppenbart att hosta och nysningar är kroppens försök att bli av med oönskade ämnen i halsen, näsan och bihålorna. Under en influensa är huvuduppgiften för hosta och nysningar att bli av med virus!
Om virus samlas i ansiktsmasken riskerar vi att få ner ett ökat antal virus ner i lungorna och även bakterier kan följa med ner.
Trots pågående diskussioner och rapporter om sambandet mellan ansiktsmasker och lunginflammation verkar det inte finnas några nya studier i ämnet. För att hitta pålitlig forskning kan vi gå tillbaka ett decennium.
Enligt en artikel baserad på gedigen forskning som publicerades av US National Institute of Health (NIH) tisdagen den 19 augusti 2008 var den vanligaste dödsorsaken under den spanska influensan lunginflammation orsakad av bakteriell infektion.
En viktig faktor som hjälpte fram bakterieinfektioner var att virus genom att förstöra de skyddande skikten i halsen öppnade vägen för bakterier att komma in i lungorna.
"Förberedelser för att diagnostisera, behandla och förebygga bakteriell lunginflammation bör vara bland de högsta prioriteringarna vid planering av influensapandemi", skriver författarna.
(Det är värt att märka att en av författarna till artikeln är Dr Fauci som är ”chief medical advisor to the president ”under President Biden och var det även under President Trump.)
Här är en förkortad version av artikeln:
”Bakteriell lunginflammation orsakade flest dödsfall 1918 influensapandemi
Konsekvenser för framtida pandemiplanering
De flesta dödsfall under influensapandemin 1918–1919 (Spanska sjukan) orsakades inte av influensaviruset ensamt, rapporterar forskare från National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), en del av National Institutes of Health. Istället dog de flesta offer av bakteriell lunginflammation efter infektion med influensavirus. Lunginflammationen orsakades när bakterier som normalt bor i näsa och hals invaderade lungorna längs en väg som skapades när viruset förstörde cellerna som skyddar luftrören och lungorna. En framtida influensapandemi kan utvecklas på ett liknande sätt, säger NIAID-författarna, vars artikel i 1 oktober-utgåvan av The Journal of Infectious Diseases nu är tillgänglig online.
Därför menar författarna att en omfattande pandemiförberedelse bör omfatta inte bara ansträngningar att producera nya eller förbättrade influensavacciner och antivirala läkemedel utan också bestämmelser för att lagra antibiotika och bakterievacciner. …
En undersökning av både historiska och moderna analyser av influensapandemin från 1918 visar på ett scenario där viral skada följt av bakteriell lunginflammation ledde till de allra flesta dödsfall", säger medförfattare NIAID-chef Anthony S. Fauci, MD: "I grund och botten slog viruset det första slaget medan bakterier levererade knockouten."
…Undersökningen avslöjade ett spektrum av vävnadsskador "som sträcker sig från förändringar som är karakteristiska för den primära virala lunginflammationen och bevis på vävnadsreparation till bevis för allvarlig, akut, sekundär bakteriell lunginflammation", säger Dr. Taubenberger. I de flesta fall, tillägger han, tycktes den dominerande sjukdomen vid tidpunkten för döden ha varit bakteriell lunginflammation. Det fanns också bevis för att viruset förstörde cellerna som kantade luftrören, inklusive celler med skyddande cilier. Denna förlust gjorde att andra typer av celler genom hela luftvägarna - inklusive celler djupt i lungorna – kunde utsattas för attacker av bakterier som migrerade nerför den nyskapade vägen från näsa och hals.
… Från fler än 2000 publikationer som publicerades mellan 1919 och 1929 identifierade forskarna 118 viktiga obduktionsserier. Totalt representerade obduktionsserierna 8 398 individuella obduktioner som genomfördes i 15 länder. De publicerade rapporterna visar "tydligt och konsekvent att sekundär bakteriell lunginflammation orsakad av vanlig övre luftvägsflora var inblandad vid de flesta influensadödsfall", säger Dr Morens. Tidens patologer, tillägger han, var nästan enhälligt övertygade att dödsfall inte orsakades direkt av det då oidentifierade influensaviruset utan snarare till följd av allvarlig sekundär lunginflammation orsakad av olika bakterier. Om det inte hade varit för de sekundära bakterieinfektionerna kan många patienter ha överlevt, trodde experter vid den tiden. Faktum är att tillgången på antibiotika under andra influensapandemier under 1900-talet, speciellt de från 1957 och 1968, förmodligen var en nyckelfaktor i det lägre antalet globala dödsfall under dessa utbrott, konstaterar Dr Morens.
Orsaken och tidpunkten för nästa influensapandemi kan inte förutsägas med säkerhet, erkänner författarna, och inte heller virulensen hos kommande pandemiska influensavirusstammar. Det är dock möjligt att - som 1918 - ett liknande mönster av virusskador följt av bakterieinvasion utvecklas, säger författarna. Förberedelserna för att diagnostisera, behandla och förebygga bakteriell lunginflammation bör vara bland de högsta prioriteringarna i planeringen inför nästa influensapandemi, skriver de. "Vi uppmuntras av det faktum att pandemiplanerare redan överväger och genomför några av dessa åtgärder", säger Dr. Fauci."
(Kommentar: Dr Fauci var den av medförfattarna till studien. Det kan vara förklaringen till att han som President Trumps främsta rådgivare vid pandemins utbrott avrådde från munskydd. Varför han senare ändrade sig kan ha varit en politisk bedömning.)
National Institutes of Health (NIH), landets medicinska forskningsindtitut, omfattar 27 institut och centra och är en del av U.S. Department of Health and Human Services. NIH är den primära federala myndighet som bedriver och stöder grundläggande, klinisk och translationell* medicinsk forskning och undersöker orsaker, behandlingar och botemedel mot både vanliga och sällsynta sjukdomar. För mer information om NIH och dess program, besök www.nih.gov.
*Translationell forskning bygger på att problem som upptäcks i sjukvården, exempelvis vid diagnos eller pågående behandling, används i utveckling och forskning innan klinisk prövning.
Här är lite inblick i historien:
Under influensapandemin 1918 var det olagligt att inte bära en mask i vissa delar av Amerika. Vad har förändrats?
By Paul French, for CNN, Updated 0216 GMT (1016 HKT) April 5, 2020
https://edition.cnn.com/2020/04/03/americas/flu-america-1918-masks-intl-hnk/index.html